Gud och fjällvandring, kan det bli bättre?

Här kommer en liten betraktelse som jag skrev för KRIKs hemsida efter en tur jag gjorde i Kebnekaiseområdet.

Tänk att få vakna upp en tidig morgon och kliva ut ur sitt tält för att få se ett färgsprakande fyrverkeri. Hösten färgar naturen röd och gul, till en symfoni av färger som förstärks av solens första strålar. Det är en nåd.

Jag bär alltid en längtan efter fjällen inom mig och grämer mig för mina begränsade möjligheter att få komma ut. I mitten av september gjorde jag dock slag i saken och åkte till Kebnekaisefjällen för att göra en tur på 5 dagar alldeles själv. Att jag sedan hade 2008 års bästa väder för fjällvandring gjorde ju inte saken sämre. Att vandra själv var faktiskt helt underbart även om man gärna vill dela fantastiska upplevelser med andra, det gav mycket tid till bön och eftertanke.

Vid ett tillfälle när jag stannade upp för att laga min lunch mötte jag ett par väldigt trevliga herrar i medelåldern. Efter en liten stunds samtal berättade jag att jag jobbade åt EFS. Då utbrast den ena av herrarna: ”Tänk vad underbart att få vandra i denna Herrens katedral!” Jag tänker att han har rätt. Naturen är vår Herres katedral, ett mästerverk som överträffar alla byggnader vi människor har kunnat bygga eller kommer att kunna bygga.

Att vandra helt själv ja. Det var underbart men speciellt. Ensamheten gör att tankarna kommer ifatt en, man tänker på saker som man ofta inte hinner eller glömmer bort att tänka på. Varje tanke dröjer sig kvar längre än i den stressade stadsmiljö jag lever i. Man hinner smaka på tankarna längre, tänka ett steg vidare. När man sedan befinner sig i den högalpina miljö som Kebnekaiseområdet är det som att tankarna får ännu mer bränsle. Vad gör jag här? Varför har Gud satt mig på den plats som Han gjort? Vad vill Gud med mitt liv? Är jag på fel spår? Är jag på rätt spår? Man lämnas ensam med sina tankar och har massor av tid till att be, samtala med Gud och hela tiden påminns man om Guds storhet.

Att få vandra i fjällen, fjällen som är skapade av Gud, är fantastiskt. Naturen vittnar om Guds stora verk. För mig är att gå i fjällen att få gå i en underbar lovsång till Gud. Det är en nåd.Tack Gud för din nåd! Tack för att Du låter oss finnas i Din närhet och njuta i Din underbara natur! Tack för att Du även genom den talar till oss om din storhet! Tack för att vi får tillhöra dig!