Äta bör man, annars dör man

Så var det det här med maten då som jag sa att jag skulle skriva om.

Jag har alltid, när jag vandrat till fjälls, prioriterat att satsa lite extra på maten även om det har inneburit att packningen blivit lite tyngre. Jag tycker att det är värt det därför att mat kan vara en stämmningshöjare när man är ute. Äter man god mat, mat som man verkligen tycker om, mår man bättre. Dessutom förstärks smakupplevelsen rejält när man är ute och vandrar - det mesta smakar gott.
Vad ska man satsa på då? Vad är bra vandringsmat?
Om man ser till det man behöver så är det ju såklart energi i massor, man ska ju orka gå en bra bit varje dag.

- Jag brukar köra på havregrynsgröt till frukost - det är så enkelt att koka gröt och man känner sig stärkt.

- Till lunch brukar jag ära pasta av något slag med någonting till det såklart. Pasta innehåller ju som bekant kolhydrater = energi. Till detta, liksom till frukosten, brukar en och annan macka slinka ner. Någon mjukost är smidigt att ha med sig.

- Middagarna brukar jag alltid se till att de är relativt fettrika. Varför? Jo, fett är också energi även om det tar längre tid att bryta ner. Energin som fettet ger är mer långsiktig än tex pastan som bryts ner snabbt och inte räcker lika länge. En rejäl portion ris med någon röra brukar också fungera.

Vart man lägger ambitionsnivån beror helt och hållet på hur mycket man orkar fixa med maten när man väl är där ute. Jag vet om att jag gillar att laga mat ute och därför kan jag tänka mig att det får ta lite längre tid och kanske innehålla några moment till. För mig är inte effektiviseringen så viktig när det kommer till just maten. Dock funderar jag ganska mycket på det vad gäller övriga saker men det kan vi ta en annan gång på bloggen.

Den bästa maten (och den överlägset krångligaste förvisso) jag någonsin gjort är pizza. Lovar att jag ska posta receptet på bloggen. Kommer även att komma tillbaka till maten vid ett senare tillfälle.

Det man dock aldrig, och då menar jag verkligen aldrig, ska glömma bort är att man ska tacka Gud för maten och be honom välsigna den. Det är en lyx att kunna ägna sig åt en sak som fjällvandring men det är en ännu större lyx att faktiskt få äta varje dag.

Gode Gud, välsigna maten amen